Tankar från gårdagen

Byggprojekt i Caracas, Venezuela, Sydamerika och så vi studerande i en sal här på HDK, i regniga Göteborg. Kontrasterna är stora och mångfacetterade. "Knowledge is to be shared", säger en av de två arkitekterna i filmen. Och vi tittar engagerat på filmen. Deras ambition att "create a new mindset of what the city can be", som de säger, är jättespännande! Själv förflyttas jag tillbaka till min egen vistelse i Sydamerika och alla möten med, för mig, nya sätt att bo och leva. Härligt med det som avviker från normen.
Hjärnan går på högvarv när jag går upp till skulptursalen igen, vad är egentligen målet med kursen? Vad skall jag lära mig här? Vad i hela friden handlar det här om? Det foto jag blir tilldelad att återge tredimensionellt ger en tyst känsla. Kanske ganska död? Var är alla människor? Miljön ger trots det ödsliga uttrycket en möjlighet till utveckling. Här finns en vacker glittrande yta på vatten som gränsar till bebyggelsen. Träd växer lite överallt men eftersom alla människor är som bortblåsta är det som om platsen fortfarande väntar på att något skall hända, något skall inträffa...



Min fastighet att bygga på, min startplan i detta spel är no 5, helt tom! Undrar var målgången är?





Jag börjar med att återge vattnet. Det är det jag känner är viktigast just nu. Kyrkan som ligger strategiskt med sitt majestätiska torn som nästan når himmelen, eller i alla fall strävar upp mot det upplysta?! Husen känns mer som en massa och bilarna är mer en symbol för att de som finns här någonstans har en möjlighet att resa, transportera sig till vald plats - det får komma senare.